Ýkraına prezıdenti Vladımır Zelenskıı Kıev Máskeýmen soǵysty aıaqtaý týraly tikeleı kelissózder júrgizýge daıyn ekenin aıtty. Onyń aıtýynsha, bul AQSh prezıdenti Donald Tramptyń qaýipsizdik kepildikterin usynǵan jaǵdaıda múmkin bolady. Bul týraly ol Bloomberg agenttigine 22 qańtarda bergen suhbatynda aıtty, dep habarlaıdy “Adyrna” ulttyq portaly.
«Eger prezıdent Tramp Ýkraınaǵa bul kúshti jáne qaıtarymsyz qaýipsizdikti qamtamasyz ete alsa, biz dıplomatııalyq jolmen júre bastaımyz. Men Reseısiz bul soǵysty dıplomatııalyq jolmen aıaqtaý múmkin emes ekenin túsinemin», – dedi Zelenskıı.
Ol Ýkraınanyń uzaq merzimdi qaýipsizdiginiń kepili - NATO-ǵa múshe bolý nemese AQSh-tyń qatysýymen Batys bitimgershilik kúshteriniń bolýy, dep esepteıdi.
Zelenskıı Ýkraınadaǵy soǵys aıaqtalǵannan keıin Reseıdiń qaıta qarýlanýy men jańa áskerı agressııanyń aldyn alý qajettigin aıtty. Onyń sózderine qaraǵanda, eń qaýipti senarıı – Reseı prezıdenti Vladımır Pýtınniń soǵysty qaıta bastaýǵa múmkindik beretin jaǵdaıy.
«Ol Trampqa kóp nárse ýáde etedi, tipti onymen kezdesýge barar aldynda da kóptegen qadamǵa barady», – dep eskertti ol.
Sondaı-aq, Zelenskıı Reseı áskeriniń, kem degende, 2022 jyldyń aqpanynda bastalǵan tolyqmasshtabty basyp kirý kezeńinen burynǵy shekaraǵa deıin shegingen jaǵdaıda ǵana kelissózderdi bastaý ádil bolatynyn aıtty.
Davosta ótken Dúnıejúzilik ekonomıkalyq forýmda eki kún buryn Zelenskıı, Reseımen áskerı qaqtyǵysty retteý aıasynda Ýkraınaǵa kem degende 200 myń eýropalyq bitimgerler kontıngentin jiberý qajettigin aıtty.
Buǵan deıin Zelenskıı Reseıdi áskerı agressııany toqtatýǵa májbúrleý úshin óz «jeńis josparyn» oryndaýdy talap etken bolatyn. BAQ málimetterine qaraǵanda, bul jospar Ýkraınaǵa NATO músheleri úshin qarastyrylǵandaı batys qaýipsizdik kepildikterin berý, sondaı-aq Kıevke jańa áskerı jáne qarjylyq kómek paketterin bólýdi talap etedi.
Óz kezeginde Kreml Ýkraına Qarýly Kúshteriniń Lýgansk, Donek, Zaporoje jáne Herson oblystarynyń basyp alynbaǵan bólikterinen shyǵýyn, Qyrymdy Reseı quramyna qosylǵanyn moıyndaýdy, Ýkraınaǵa NATO-ǵa kirýge tyıym salýdy, onyń ıadrolyq emes mártebesin rastap, Reseıge qarsy barlyq sankııalardy alyp tastaýdy talap etedi.