Qazaqstanda älı ekstremistık ūiym retınde tyiym salynbai tūrǧan kezde QDT qozǧalysyn äleumettık jelıde qoldaǧan atyraulyq student Dianara Mūqatovaǧa qatysty qylmystyq ıs tergeuı jürıp jatyr. Mūqatova «qysymǧa ūşyradym» dep şaǧymdanady. Polisiia tergeu kezınde būl ıs turaly mälımet bermeitının aitady.
35 jastaǧy Dianara Mūqatova Atyraudaǧy APEC PetroTechnic joǧarǧy kolledjınıŋ 1- kursynda oqidy. Oǧan qatysty qylmystyq ıs tergeuı nauryzdyŋ 5-cınen berı jürıp jatyr.Atyrau oblystyq Işkı ıster departamentı (IID) tergeu bölımınıŋ bastyǧy polisiia kapitany Däuren Aidosynov qabyldaǧan Dianara Mūqatovany küdıktı dep tanu turaly qaulyda qylmystyq ıs qozǧauǧa negız retınde Atyrau tūrǧyny A.Urusovanyŋ «Mūqatovanyŋ Facebook-tegı jazbalarynyŋ ūlttyq alauyzdyq tudyratyny turaly» tüsırgen şaǧymy sebep bolǧany körsetılgen.
Polisiia kapitany Däuren Aidosynovtyŋ özı būl mäsele jaily kommentarii beruden bas tartty.
- Men būl ıs jaily eşteŋe aita almaimyn. Tergeu amalynyŋ jüru uaqyty zaŋǧa säikes ekı ai, eger qandai da bır tolyqtyrular qajet dep tabylsa taǧy ūzaruy mümkın, - dedı ol Azattyqqa telefon arqyly.
Mūqatovanyŋ üstınen qozǧalǧan qylmystyq ıs barysynda «polisiia qysymyna ūşyraǧany» turaly mälımdemelerı boiynşa Azattyq Atyrau oblystyq IID-ne jazbaşa saual da joldady. Säuırdıŋ 5-ınde IID Memlekettık tıl jäne aqparat bölımınıŋ basşysy N.Qaisaǧalieva qol qoiǧan resmi jauapta:
"Atalǧan ıske qatysty QR Qylmystyq Kodeksınıŋ 174-baby 1-bölımı boiynşa sotqa deiıngı tergeu-tekseru amaldary jürgızılude. Özge aqparat QR Qylmystyq-prosessualdyq Kodeksınıŋ 201-babyna säikes jariialauǧa jatpaidy" dep jazylǧan.
Atyrau oblystyq prokuraturasy Dianara Mūqatovaǧa qatysty qylmystyq ıs turaly tek jazbaşa jauap beretınderın aitty.
TINTU JÄNE MOIYNDAU
Dianara Mūqatova nauryzdyŋ 6-synan berı qūqyq qorǧau organdary tarapynan qudalauǧa ūşyrap jatqanyn aitady. Onyŋ sözınşe, sol künı özı oqityn qalanyŋ şet jaǧyndaǧy «Nūrsaia» şaǧyn audanyndaǧy ARES kolledjınıŋ ǧimaratyna kelgen poliseiler aldymen ony küştep alyp ketuge tyrysqan. Polisiia qyzmetkerlerı qoldaryndaǧy sot qaulysyn körsetıp, bölmesın tıntken. Bıraq ol advokatsyz barudan bas tartyp, keşkı saǧat 17.00-ge deiın uaqyt berudı sūraǧanyn aitady.
- Olar men oqyp jatqan jataqhana bölmesın ǧana emes, Geolog poselkesındegı ata-anamnyŋ üiın de baryp tıntken. Noutbugymdy jäne qolymdaǧy telefonymdy saraptama jasaimyz dep alyp kettı, - deidı ol.
Dianara Mūqatova nauryzdyŋ 7-sınde taǧy da şaqyru qaǧazyn äkelgen soŋ Atyrau oblystyq IID ǧimaratyna kelgenın aitady.
- Men kelgenımde tergeuşı Aidosynov bolmady. Bölmede özın tanystyrmaǧan qarapaiym kiıngen jıgıt otyrdy. Ol maǧan dörekı söilep, «Qandai psihologiialyq kıtaptar oqisyŋ? Sen menı qylqyndyrǧyŋ kelıp tūr ma?» dep aiqailai bastady. Onyŋ menı psihologiialyq auytquşylyǧy bar adam retınde körsetkısı kelıp otyrǧanyn tüsıne qoidym. «Men būl saualdaryŋyzǧa jauap bermeimın» dedım, - deidı Dianara Mūqatova.
Dianara özınıŋ būl jerden oŋailyqpen şyǧa almasyn bılmeitının tüsıngenın aitady. Ol özıne jasalǧan «eger sen bızge [kınäŋdı] videoǧa moiyndasaŋ, bız senı oquyŋda qaldyramyz jäne tuystaryŋa tiıspeimız» degen ūsynysty qabyldauǧa mäjbür bolǧanyn aitady. Qolyna berılgen mätınde «Facebook-tegı postaryn özın tanymal qylu üşın jazǧany, būryn QDT (Qazaqstanda ekstremistık ūiym retınde tyiym salynǧan «Qazaqstannyŋ demokratiialyq taŋdauy» qozǧalysy – red.) belsendısı bolǧany, endı qoldamaityny turaly baiandalǧan» deidı.
- Videoǧa: «Qymbatty äielder, analar, qūrbylar! Barlyqtaryŋyzdy 8 nauryz merekecımen qūttyqtaimyn! Men būryn QDT belsendısı edım, endı ony qoldamaimyn, senderge sondai keŋes beremın» dep aittym. Menı bosatty. Qatty depressiiaǧa tap boldym, - deidı ol.
Dianara Mūqatova osymen bärı aiaqtaldy dep oilaǧanymen nauryzdyŋ 15-sı künı özın alyp ketuge poliseilerdıŋ taǧy kelgenın aitady.
- Men advokatymmen bırge Atyrau oblystyq Işkı ıster departmentıne kelsem, özın «oblys prokurory orynbasary» dep tanystyrǧan jas jıgıt menıŋ atyma jazylǧan eskertu qaǧazyn berdı. Onda [Astana qalasy] Esıl audandyq sotynyŋ şeşımımen QDT qozǧalysynyŋ ekstremistık dep tanylǧany turaly jazylǧan eken. Men tanysudan bas tarttym. Prokuror menıŋ üstımnen qaǧaz toltyratynyn aitty, - dedı ol.
Dianara Mūqatova sodan berı qūqyqqorǧau oryndarynyŋ özın oqudan da, jataqhanadan şyǧartuǧa tyrysyp jatqandaryn aitady.
- Men özıme bıreu jala jaba ma dep qauıptenemın. Sondyqtan qaltalarymnyŋ bärın tıgıp tastadym. Al sabaǧymdy oqyp, jataqhana tärtıbın saqtap jürgendıkten menı şyǧaruǧa sebep joq, - deidı ol özınıŋ qazırgı jaǧdaiy turaly.
Mūqatova Atyrau mūnai jäne gaz universitetın bıtırgen. Ol äleumettık jelıde Qazaqstan soty keiınırek ekstremistık ūiym dep tanyǧan QDT qozǧalysynyŋ materialdaryn belsendı türde bölısıp, laik basqan, qoǧamdaǧy keibır jaǧdailarǧa öz pıkırın ötkır bıldırıp kelgen.
- Bıraq eşqaşan bıreudıŋ pıkırımen bölıskenım üşın, ne öz oiymdy bıldırgenım üşın ıstı bolamyn dep oilamappyn, - deidı ol.
«DİANARA DA AR-ŪJDAN TŪTQYNY»
Qazaqstandaǧy adam qūqyqtary jönındegı biuronyŋ Atyraudaǧy filialynyŋ jetekşısı qūqyq qorǧauşy Äsel Nūrǧazieva Mūqatovaǧa qatysty ıstıŋ arnasyn qalai qarau būru tergeu oryny men sottyŋ qolynda tūr dep oilaidy.
- QDT qozǧalysynyŋ «ekstremist» dep tanylatyny turaly Dianara da, eşkım de bılgen joq. Ol özınıŋ qūqyǧyn paidalanyp, oi-pıkırlerın aityp, ūnaǧan postylarmen bölısıp jürdı. Al onyŋ telefonyn, kompiuterın nauryzdyŋ 6-synda alyp ketken. QDT "ekstremistık ūiym" dep nauryzdyŋ 13-ınde tanylǧan. Eger Dianaraǧa ekstremizmdı [aiyp retınde] taŋsa, būl endı adam qūqyqtaryn, zaŋ būzudyŋ naqty şyŋy bolyp şyǧady, - dep sanaidy ol.
Äsel Nūrǧazieva student Dianara Mūqatovaǧa taǧylǧan aiyptyŋ tüp sebebı almatylyq Aqmaral Tobylovaǧa taǧylǧan aiypqa ūqsas ekenın aitady. Onyŋ sözınşe, Tobylova «qylmystyq topty qarjylandyrdy» degen küdıkke ılıkse, Mūqatova "ūlttyq alauyzdyqty nasihattady" dep aiyptalyp otyr.
- Amnesty International halyqaralyq qūqyq qorǧau ūiymy Aqmaral Tobylovany "ar- ūjdan tūtqyny" dep atady. Dianarany da "ar-ūjdan tūtqyny" deuge bolady. Mūndai aqylǧa syimaityn ıstıŋ qanşasy qozǧalǧanyn kım bılsın, - deidı Nūrǧazieva.
Astana qalasy Esıl audandyq sotynyŋ "Qazaqstannyŋ demokratiialyq taŋdauy" qozǧalysyn ekstremistık ūiym dep tanu turaly şeşımınıŋ mätını älı resmi türde jariialanǧan joq. Alaida Qazaqstannyŋ bırneşe aimaǧynda azamattyq belsendıler men äleumettık jelınıŋ belsendı qoldanuşylary polisiiaǧa şaqyrylyp, "prokurorlyq eskertu qaǧazyn" alǧan. Olarǧa QDT qozǧalysyna qandai da bır qatysy bar chattar men toptardan şyǧu jäne äleumettık jelılerde QDT-ǧa eşqandai qoldau tanytpau, qozǧalys materialdaryn qūptap «laik» baspau nemese qaita jariialamau turaly keŋes berılgen. Oppozisiialyq onlain qauymdastyq retınde QDT qozǧalysyn qūrǧan oppozisiialyq oligarh, Fransiiada tūratyn quǧyndaǧy bankir Mūhtar Äbliazov özın "saiasi qysym qūrbany" dep sanaidy. Qazaqstan bilıgı Äbliazovty 2000 jyldardyŋ basynda BTA Bankın basqarǧan kezde "asa ırı kölemde alaiaqtyq jasap, qarjy jymqyrdy" dep aiyptaidy. Äbliazov būl aiyptaudy "saiasi qudalau" dep sipattaidy.
Qūqyqtyq statistika komitetınıŋ mälımetı boiynşa, 2017 jyly "Äleumettik, ūlttyq, rulyq, näsildik, tektık-toptyq nemese dini alauyzdyqty qozdyru" turaly 174-bap boiynşa 1668 qūqyq būzuşylyq tırkelgen. Onyŋ 132-sıne qatysty qylmystyq ıs sotqa jıberılgen.
Olar men oqyp jatqan jataqhana bölmesın ǧana emes, Geolog poselkesındegı ata-anamnyŋ üiın de baryp tıntken.
Men özıme bıreu jala jaba ma dep qauıptenemın. Sondyqtan qaltalarymnyŋ bärın tıgıp tastadym. Al sabaǧymdy oqyp, jataqhana tärtıbın saqtap jürgendıkten menı şyǧaruǧa sebep joq
azattyq.org
