Uaqyt – bız odan jasaityn närse: qanatta ūstalǧan altyn sätter

4675
Adyrna.kz Telegram
https://adyrna.kz/content/uploads/2023/10/chasy_335246a709-960x500.jpeg?token=1a667b94f52be44a84afa8ed71f22bf9
Äigılı amerikandyq abolisionist Djeims Rassel Louelldıŋ osy sözı uaqyttyŋ qadırın tüsınudıŋ maŋyzdylyǧyn körsetedı. Koronavirustyq pandemiiaǧa deiın-aq Europalyq komissiia, Europarlament pen Europalyq keŋes saǧat audarmasyn joiu turaly direktiva qabyldau jönınde ūsynys jasaǧan bolatyn. Uaqyt saiasaty turaly Barselona deklarasiiasy 2022 jyly qabyldandy. Saǧattyq kün uaqytymen sinhrondaudyŋ artyqşylyqtary turaly mäsele densaulyqqa, ekonomikaǧa, bılımge, qauıpsızdıkke jäne qorşaǧan ortaǧa tıkelei äser etetın tūraqty uaqyt beldeulerın engızudı talap etedı. Kün men tünnıŋ tabiǧi siklınde kestenı erterek jasaityn saǧattardyŋ auysuy ūiqynyŋ jetıspeuşılıgın arttyrady. Būl adamǧa psihofiziologiialyq jäne äleumettık qajettılıkterdı qanaǧattandyruǧa mümkındık bermei, densaulyq pen qauıpsızdıkke terıs äser etedı. Äsırese, būl balalardyŋ damuy üşın asa maŋyzdy. Kün uaqytyna säikes kelmeitın saǧattarmen tūraqty ömır süru adamdardyŋ bioritmderın būzady. Būl metabolikalyq sindromnyŋ joǧarylauy, jürek aurulary, ūiqynyŋ būzyluy jäne depressiia siiaqty densaulyqqa äser etedı. Hronomedisinanyŋ jaŋa salasy uaqyttyŋ däldıgın maŋyzdy dep körsetedı. Būl künnıŋ ultrakülgın säulelerınıŋ äserın azaitu nemese medisinalyq manipuliasiialardy däl josparlau üşın qajet. Zertteuşılerdıŋ pıkırınşe, jazǧy uaqytqa auysqan kezde jaǧymsyz äserler köktemde jazǧy uaqytqa auysqannan keiın bır aptadan bastap körınedı jäne jazǧy uaqytta sozylmaly türde baiqalady. Hronobiologiialyq tūrǧydan oqytu men jūmys qabıletı kün uaqytymen, iaǧni adamdardyŋ biologiialyq jäne kün tärtıbımen säikes kelgen kezde jaqsyraq bolady. 2004-2005 jyldary ükımet jyl saiynǧy jazǧy uaqytqa köşudı alyp tastau turaly şeşım qabyldaǧan bolatyn. V.Fesenkov atyndaǧy Astrofizikalyq institut, Genetika jäne fiziologiia instituty, sondai-aq Geografiia jäne su qauıpsızdıgı instituty būl şeşımnıŋ halyq densaulyǧyna, ekonomikaǧa jäne saiasatqa äserın zertteudı ūsyndy. 2023 jyly ūsynysty Ekologiia jäne tabiǧi resurstar ministrlıgı Sauda jäne integrasiia ministrlıgımen bırge qarastyrdy. Ǧalymdar men sarapşylar UTC + 5 bıryŋǧai uaqyt beldeuın engızu turaly ūsynysty qoldady. Saǧattardy auystyrudy 2024 jylǧy 29 aqpannan 1 nauryzǧa qaraǧan tünı jüzege asyru josparlandy. 2024 jyly E-Petition.kz portalynda «Uaqytty kerı qaitaru» petisiiasy qaralyp, resmi türde qanaǧattandyrudan bas tartyldy. Bırtūtas uaqyt beldeuıne köşu bastapqyda qolaisyzdyqtar tudyruy mümkın. Degenmen, būl kezeŋge aǧza bırtındep beiımdeledı. Mūnymen qatar jaryqtandyru, infraqūrylym jäne mügedektıgı bar adamdar üşın qolaily jaǧdai jasau maŋyzdy. Ekonomika, menedjment, psihologiia, äleumettık jūmys jäne hronomedisina baǧyttary boiynşa qosymşa ǧylymi zertteulerdıŋ qajettılıgı saqtaluda.

Äleumettanu ǧylymdarynyŋ doktory,

                                                  professor, L.N. Gumilev atyndaǧy

                                                           EŪU prorektory L. Tölegenqyzy

Pıkırler