Oiu-örnek – örelı öner

6830
Adyrna.kz Telegram
https://adyrna.kz/content/uploads/2015/10/f338de06b277e4a466e28b7d1eefface-960x500.jpg?token=2d032e1e5ec90616be71afce3be7f57a

Qazaq halqynyŋ qolönerınıŋ sala-salasynda keŋ qoldanylyp kelgen, önerdıŋ öte köne, ärı kürdelı türı – oiu-örnek önerı. Qazaqtyŋ qoltuma sändık önerınıŋ barlyq türlerınde de oiular men örnekter alǧaşq y element retınde qoldanylady.

Oiu men örnek qolöner būiymdarynyŋ tūtynuşylyq jäne estetikalyq mänın aşa tüsedı. Sondyqtan da qolöner zattarynyŋ ärqaisysyndaǧy oiulau men örnekteuge, äşekeileuge jıtı zer sala bılu kerek. Oiu-örnek önerı ejelgı zamandarda qalyptasqan, halqymyzdyŋ tarihymen, ömırımen bırge ılgerılei damyp otyrǧan. Qazaqtyŋ baiyrǧy oiu-örnek ülgılerı tarihta «andronov mädenietı» degen atpen belgılı däuırden bastalady. Būl däuır bızdŋ eramyzǧa deiıngı ekı myŋynşy jyldarǧa tura keledı. Jer jüzındegı barlyq halyqtarda derlık oiu-örnek önerı köne zamandarda qalyptasyp, damyp, bügıngı künderge deiın öz qasietın joǧaltpai, jaqsy saqtalǧan ırı mädeniet ülgısı retınde atalady. Halyq arasyndaǧy şeberler oiu-örnekpen säulettı ǧimarattar men kiım-keşekerdı, qaru-jaraqty taǧy basqa tolyp jatqan tūrmysta tūtynatyn būiymdardy mänerlep, äşekeilep otyrǧan. Oiu-örnek önerınıŋ damu barysynda ärbır tarihi däuırdıŋ öz taŋbasy bar. Oiu-örnek ülgısınde är halyqtyŋ erekşelıkterı, halyqtyŋ kelbetı aiqyn tanylady. Halyqtyŋ geografiialyq ortasyna, ädet-ǧūryp, salt-dästürıne bailanysty, oiu-örnek ülgılerı är türlı jaǧdaida damyp, türlenıp otyrady. Mäselen, ystyq aimaqtarda tūratyn halyqtardyŋ oiu-örnekterınde köbıne-köp jemıster men ösımdıkter japyraǧy, haiuanattar bolsa, jer şarynyŋ soltüstık poliusıne jaqyndaǧan saiyn endıkterde mekendeitın halyqtardyŋ örnek ülgısı regionaldyq özgerıske ūşyraidy. Sonymen, OIý-ÖRNEK degenımız – geometriialyq jäne beineleu elementterınıŋ jüielı yrǧaqpen qaitalanyp, üilesımdı qūryluy. Oiu sözın latynnyŋ ornamentum (ornament), al örnek sözın orystyŋ uzor sözınıŋ balamasy retınde qoldanuǧa bolady. Oiu-örnekterdı kompozisiialyq qūrylymyna qarai bır jüiege keltıru üşın ǧalymdar tört topqa böledı: 1. Ösımdık tiptes oiu-örnek. Kökönıs örnekterınde ösımdıkterdıŋ gülı, japyraǧy, sabaǧy, dänı t.b. negızgı elementterı körınedı. 2. Zoomorftyq oiu-örnek. Örnekter negızınen januarlardy, iaǧni aŋ, qūs, balyq t.b. türlı jändıkterdı jäne olardyŋ müşelerın beineleidı. 3. Kosmogoniialyq örnek. Örnekter döŋgelek, irek, şimai t.b. qūralady. 4. Geometriialyq örnek. Baldaq, tūmar, t.b. Joǧaryda atalǧan negızgı örnek türlerınen bölek qazaq şeberlerı köp qoldanatyn oiu-örnek elementterınıŋ mynadai ataulary bar: A) Aspan älemındegı qūbylystarǧa bailanysty örnekter: ai, kün, jūldyz, aişyq, aimüiız, qūs joly, jūldyzşa, kempırqosaq t.b. Ä) Zattardyŋ atauyna bailanysty örnekter: balǧa, balta, taraq, baldaq, kümbez, tabaq, qarmaq t.b. B) Epigrafiialyq örnekter – iaǧni jazudy örnek tärızdendırıp, belgılı bır zattyŋ beinesıne keltıre ädemılep, astarlap jazu. V) Ru taŋbalary men el taŋbalary jäne malǧa salynatyn en taŋbalarǧa bailanysty oiu-örnek elementterı: tūmar, aişyq, bosaǧa, abaq, taraq, köz, şömış, şylbyr, köseu, aşamai, t.b.

Halqymyzdyŋ bızge jetken oiu-örnek ülgılerı – bai mūra, sarqylmas qazyna. Qazaq qolönerınde oiu-örnek öte keŋınen qoldanylady. Halyq şeberlerınıŋ qolynan şyqqan būiymdardyŋ oiu-örnekpen bezendırılmegenı kemde-kem. Oiu-örnek qoldanbaly qolöner būiymdarynyŋ tūtynu jäne estetikalyq män-maǧynasyn aşa tüsedı. Sondyqtan qolöner şeberlerı jasaǧan zattardyŋ ärqaisysynyŋ qalai äşekeilenıp, örnektelgenıne jıtı zer salǧan jön. Oiu-örnek önerı ejelgı zamandarda qalyptasyp, damyp, bügıngı künderge deiın öz qasietın joimai, ırı ruhani mädeniet ülgısı retınde saqtalyp keledı.

Halyq şeberlerı oiu-örnekpen, säulettı ǧimarattarymen, kiım-keşek, jihaz, qaru-jaraq, at äbzelderın, zergerlık äşekei zattaryn t.b. tūrmysta tūtynatyn zattaryn bezendırıp otyrǧan. Oiu oiyp, örnek salam deseŋız… Öz betımen oiu oiudy üirenu üşın mynadai qūraldardy sailap alu qajet: qaişy, qaryndaş, öşırgış. Bır paraq şarşy qaǧaz alynyŋ da, ekıge bükteŋız. Sodan keiın ört qabattap bükteseŋız üşbūryş paida bolady. Sol üşbūryştyŋ betıne bolaşaq örnektıŋ suretın salyp, aq bölıgı men qara bölıgınıŋ arasyn qualap, qaişymen oiyp alyŋyz. Oiyp bolǧan soŋ, qaǧazdyŋ bükteuın jazsaŋyz, oiu ülgısın alasyz. Mıne, osy ädıspen ärtürlı jazyqtyq alyp (şarşy, romb, üşbūryş, şeŋber) solardyŋ ışıne är türlı örnektermen kompozisiia qūruǧa bolady.


Qyzǧaldaq Serıktaiqyzy, tehnologiia pänı mūǧalımı

 

Pıkırler